Intervju Agnes!

Sfhf There She Is
Agnes

Hej Agnes!

Läget så här efter julen?
Läget är bara fint och jag  ser just nu fram emot årets frieserhändelse, hingstpremieringen i Leeuwarden!

Du var en av dem som startade upp SFHF, hur gick det till, när och varför startade ni föreningen?
Jag var med och startade SFHF 1992. Vi var ett litet entusiastiskt gäng, som hade skaffat några frieserston och vi ville starta en avelsförening. Vi tog kontakt med KFPS och anhöll om att få bli deras svenska dotterförening. Vid den tidpunkten fanns det ca 10 frieserhästar i Sverige och de väckte enorm uppmärksamhet. Det är 25 år sedan och då fanns inte möjligheten att importera färsk eller fryst hingstsperma. För att komma igång med aveln godkände KFPS en licenshingst, för Sveriges del, Melle, som Ulla Haygood hade köpt. Hans avkommor blev registrerade i en sidobok till huvudregistret, bijboek 1. SFHF anordnade sin första premiering 1993 på Öland då de första fölen visades, i mitt fall hingstfölet Danilo. Vid samma premiering fick Sverige sitt första stersto, Teadske fan de Slachtedyk, som jag hade köpt tillsammans med Christina Albertsson av Jorrit fan de Wal i Bozum Friesland. Under de kommande åren blev rasen mer och mer populär, inte minst i USA och utvecklingen gick fort. Det blev möjligt att importera fryst sperma från några hingstar i Friesland och i och med detta kunde avkommorna registreras i huvudstamboken. Så småningom blev också färsk sperma möjlig att importera och då förbättrades dräktigheten hos stona väsentligt, samt många flera KFPS hingstar blev tillgängliga för oss.

Till slut så valde du att hoppa av ditt uppdrag som styrelsemedlem, hur kändes det efter så många år?
Jag satt många år i styrelsen på olika poster, men slutade för några år sedan. På ett sätt var det lite vemodigt, men någon gång måste man ju sluta.

Kan du ge några råd och tips till sittande/kommande styrelsemedlemmar?
Eftersom SFHF är en avelsförening i första hand, måste fokus ligga på att befrämja avelsverksamheten, sköta registrering och kontakter med KFPS, samt anordna premieringar och IBOP varje år.
Kurser, clinics mm står det medlemmarna fritt att organisera själva.
Som styrelseledamot får man ibland ta emot kritik från medlemmar, som är missnöjda av olika anledningar och då gäller det att fokusera på det som är föreningens uppgift och inte ta åt sig av eventuella påhopp.
Lite svårt att ge råd och tips till sittande och kommande styrelsemedlemmar, men det är bra om det är ett gäng med olika erfarenheter inom avel, tävlingsverksamhet mm. Sedan måste man förstås ta väl hand om medlemmarna och hjälpa dem så gott man kan i olika frågor, försöka att skaffa så mycket kunskap som möjligt om rasen och hålla sig uppdaterad om vad som händer i moderstamboken och frieservärlden i övrigt.

Under många år har du haft Hjälmstad frieserstuteri och fött upp frieserhästar, hur kommer det sig att du började med just frieser?
Anledningen till att jag började med frieser var en ren tillfällighet. Jag var helt obekant med rasen och hade vid den tidpunkten, 1989, en halvblodsvalack, som min ridhäst. En väninna till mig hade sett en annons med 2 friserston till salu, en åring och en tvååring Hon lyckades övertala mig att köpa tvååringen, Celine, men när hon anlände till Öland var jag i Italien, där jag jobbade som reseledare. När jag kom hem träffade jag henne för första gången och föll handlöst för denna svarta pärla. Hennes första föl var Danilo, som blev min ridhäst och bäste vän fram till sin död då han var 19 år. Nästa sto, som jag köpte var ovanämnda Teadske fan de Slachtedyk ster. Åren gick och hästantalet ökade, som mest hade jag 18 stycken. Det var många små föl som föddes här i Hjälmstad, alla lika underbara naturligtvis, men Danilo och hans mor Celine är nog de som har störst plats i mitt hjärta. De var de första frieserhästarna på gården och båda var mina ridhästar, Celine blev 25 år och sonen 19 år.
Jouke fan Hjelmestad är den häst, som har haft störst framgångar inom dressyr. Han blev vid tre års ålder sterförklarad i Friesland och tävlades och tränades sedan av Jolanda Schreuder och blev sportförklarad och såld till Heilan Int, Equestrian Club i Kina, där han deltar i  de gigantiska showerna med vita och svarta hästar. Klicka här för att se showen! Ridsport skrev om deras dressyruppvisning med 60 hästar nyligen. Där finns bl a också stam
bokshingsten Tetse.

DSC_7952 - Kopia

Berätta lite om hästarna som finns på gården i nuläget!


Idag har jag endast 5 hästar kvar.

Charmtrollet Anne som är född 1992,
e: Jochem 259
u: Doetie ster



Berke

Berke fan de Slachtedyk ster född 2001

e: Teunis 332 X Djurre 284 u: Jetske fan de Slachtedyk ster pref. Helsyster till det legendariska modell och sportstoet Dryske fan de Slachtedyk, som gick bort endast 8 år

Kassandra som logga

Kassandra fan Hjelmestad ster född 2003

e: Onne 376 X Olof 315
u: Beitske fan de Slachtedyk ster.

093 - Kopia

Papagena fan Hjelmestad stb född 2005.

e: Wobke 403 X Erik 351
u: Sytske fan de Slachtedyk ster.

Zingarella

Och sist men inte minst Zingarella fan Hjelmestad ster född 2007
e: Wobke 403 X Erik 351
u: Sytske fan de Slachtedyk.

Du har fött upp många fina hästar under åren, vilken av dem har tagit störst plats i ditt hjärta?

Det var många små föl som föddes här i Hjälmstad, alla lika underbara naturligtvis, men Danilo och hans mor Celine är nog de som har störst plats i mitt hjärta. De var de första frieserhästarna på gården och båda var mina ridhästar, Celine blev 25 år och sonen 19 år.

Hur ser du på frieserns utveckling genom åren?
Det har hänt mycket med rasens utveckling sedan 1989, då jag köpte Celine. I dag vill man se smäckrare hästar, med längre ben, byggda” i uppförsbacke”  och med bättre förutsättningar att bli sporthästar. Många gånger kanske inte denna typen passar vanliga hobbyryttare, så ett mellanting är nog bra. Det rastypiska måste finnas kvar, det vänliga och människotillvända lynnet, lång man och mycket hovskägg mm.

Hur tror du utvecklingen kommer fortsätta?
Jag tror att båda typerna kommer att finnas kvar i framtiden, de lite smäckrare och mer temperamentsfulla sporthästarna och den lite grövre modellen, ( barock). Det finns en marknad för båda.

Vad skulle du ge för råd till den som vill köpa en frieser?
Om man funderar på att köpa en frieser, tycker jag att man först ska ta reda på så mycket som möjligt om rasen, se så många individer som möjligt och inte falla för första bästa. Åk gärna till uppfödare och bilda dig en uppfattning om vilken typ av häst, som passar just dig. Naturligtvis kan du också importera, men bör då ha goda kontakter, annars är det lätt att bli lurad.  Tyvärr har avelsverksamheten i Sverige minskat de senaste åren och det föds inte så många föl. Kostnaderna är stora och man får inte igen pengarna när man sedan ska sälja. Jag minns när vi på premieringarna hade 65- 70 hästar, varav många föl.

Besök gärna Hjälmstad frieserstuteris hemsida www.hjalmstadfrieserstuteri.se

Frågorna är ställda av Svenska Frieserhästföreningen, svaren bygger på den intervjuades egna åsikter och erfarenheter.

Dela den här artikeln:

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER: FACEBOOK | FACEBOOK MEDLEMSGRUPP | FACEBOOK AVELSFORUM |

Svenska Frieserhästföreningen © Alla rättigheter är reserverade | Webbyrå: Digitance

I samarbete med:
Agria Loggo