lnnehållsförteckning

Varför använda godkända hingstar?

Avel med frieserhästar sker nästan uteslutande som renavel, det vill säga med renrasiga föräldrar som är registrerade i stamboken. 
Med stambok menar vi här den holländska moderstamboken där nästan alla renrasiga frieserhästar är registrerade. Aveln sker nästan uteslutande med hingstar som är godkända enligt moderstambokens krav, men även om hingsten inte är godkänd räknas avkomman som en renrasig frieserhäst.

Skälen till att bara använda godkända hingstar i avel är många. Avel är en strävan att få avkommor, föl, som är så nära stambokens avelsmål som möjligt. Avkomman ska helst vara bättre än sina föräldrar. Hingstarna genomgår en lång process innan de godkänns för avel. Först en medicinsk kontroll med röntgen, besiktning av hästen i rörelse på hårt och mjukt underlag mm. Sen en exteriörbedömning och en bedömning av rörelser med ledare i skritt och trav och lös i manege i trav och galopp. Hingstens härstamning kontrolleras och släktskap med övriga populationen och inavelsprocent bedöms. De allra bästa hingstarna går vidare till ett kort bruksprov där de visas ridna. De bästa från detta prov går vidare till det långa bruksprovet där hästen rids i dressyr och körs i ”menproef”, som motsvarar dressyrkörning, och ”tuigproef”, som är showkörning. I detta bruksprov bedöms hingstens utveckling, anlag för de olika disciplinerna, temperament i arbete och på stall, hälsa mm. Bruksprovet avslutas med ridning och körning med testryttare/kuskar. De bästa hingstarna blir godkända och kan användas i avel. 

Som stoägare är det en förmån att veta att de hingstar som blir godkända av KFPS håller en mycket hög kvalitet. Även om alla godkända hingstar är mycket bra, passar inte alla till just mitt sto. Därför finns på stambokens hemsida en ”parningsnyckel” där man kan göra en provparning för att räkna ut inavel, släktskap och vilka hingstar som har egenskaper som passar just mitt sto. ​
Det finns många helt fantastiska hingstar som inte blivit godkända för avel i moderstamboken. Skälet till det kan vara olika, exempelvis att de inte är visade eller inte passerat nålsögat. Om de är visade och inte blivit godkända finns det en orsak till det. Det kan vara röntgenbilder som visar avvikelser, att den visar oregelbundna rörelser, inte svarar bra på träning eller helt enkelt inte lever upp till de krav som ställs på en avelshingst. 
Avgiften för hingsten vid avel (språngavgiften) är en liten del av kostnaden för att ta fram ett föl, så frågan är varför man inte ska använda en godkänd hingst?

Vi rekommenderar alla stoägare att enbart använda sig av avelsgodkända, stamboksförda hingstar av kfps!
KFPS godkända stambokshingstar har ett tresiffrigt nummer efter sitt namn tex Sipke 450, Aarnold 471, Elias 494.

I Sverige ser man ibland ”avelsvärderade” hingstar eller hingstar med ”språngsedel” bjudas ut till avel. Dessa är på inget sätt godkända av någon stambok. Det är inte ”förbjudet” att använda dem, men lite av lotteri kan man tycka att det är. 

Linjegrundande stambokshingstar

Det finns i hela världen endast ett 80-tal godkända stambokshingstar. 

Av dessa finns flertalet i Nederländerna, men det finns godkända hingstar i fler länder bland annat i USA, Australien, Sydafrika men också i Sverige.

I några länder tex Australien finns också några fölbokshingstar som erhållit dispens från KFPS att användas i respektive lands avel. Detta börjar dock bli allt ovanligare, eftersom det idag är möjligt att använda djupfryst sperma för inseminering från godkända stambokshingstar. 

(När Sverige började avla på frieser så fanns även här en fölbokshingst med betäckningstillstånd. Tillståndet togs bort när det gick att importera semin). 

Alla friesiska stambokshingstar stammar från NEMO 51, född 1885. 

Av de hingstlinjer som utgår från honom, finns tre kvar. 

Dessa tre linjegrundare är AGE 168, RITSE 202 och TETMAN 205. 

Den största av dessa är Tetmanlinjen, som i sin tur delar sig i två grenar, Jarichgrenen och Markgrenen, efter hingstarna JARICH 226 och MARK 232 Pref. 

 

Världens hårdaste urvalsregler? 

KFPS har bland världens strängaste krav för att godkänna hingstar.
Efter flera tuffa urvalsrundor där exteriör och gångarter samt även hingstens härstamning bedöms går några unga hingstar vidare till ett 70 dagars bruksprov.
Där utbildas och testas de och poängsätts avseende gångarter, ridbarhet och körbarhet i både dressyrkörning och showkörning (alla hingstar måste alltså både visa prov på ridbarhet och körbarhet). De poängsätts även i stalluppförande och temperament.
Några andra rasföreningar har liknande prov men det finns raser där hingstar blir godkända för avel enbart med kriteriet att de är veterinärt utan anmärkning!
Efter bruksproven publiceras träningsrapporter, där man förutom poängen kan läsa om hur hästen uppfört sej och utvecklats under provet och framför allt varför den blev godkänd eller inte.
De hingstar som klarar bruksprovet med godkända betyg får betäckningstillstånd för ett begränsat antal ston i ett begränsat antal år. När avkommorna blivit tillräckligt gamla görs ytterligare gallring. Då blir de hingstar som visat att de genom avkomman förbättrat rasen permanent godkända medan övriga ”kasseras”.
Hela detta förfarande är en mycket stor fördel för oss uppfödare. Vi vet att de godkända hingstarna är bra, sedan gäller det ”bara” att välja den som passar vårt sto och förstås vårt avelsmål. Det är förstås samtidigt betydligt svårare att få en egen uppfödd hingst godkänd, men ibland måste de egna önskemålen stå tillbaka för rasens bästa.Kärnan i KFPS avelsverksamhet är det extremt stränga hingsturvalet.
 

Följande förutsättningar måste vara uppfyllda för en blivande stambokshingst: 

  • Hingsten måste vara införd i huvudstambokens fölregister (Vb)
  • Han måste vara minst 2 1/2 år gammal
  • Han måste ha en stambokshingst som far
  • I hingstens papper får inte något bijboeksregistrerat (sidobokfört) sto förekomma, varken på moderslinjen eller faderslinjen fyra generationer bakåt.
  • Inga fölboksregistrerade (Vb) förfäder (på faderns sida) får förekomma i hingstens stamtavla.
  • Mor, mormor och mormorsmor bör vara sterston. Senaste åren har även stamboksmödrar från bra moderlinjer godkänts som hingstmödrar.
  • Mankhöjden vid 3 års års ålder skall vara minst 158 cm och från 4 års ålder minst 160 cm.

Hur går det då till att få en hingst godkänd för avel? 

  • Första hingstvisningen
    Runt 300 unga hingstar visas vid första hingstvisningen i november/december. Där bestäms vilka som blir ster och går vidare till andra visningen. Cirka 100 hingstar, 30%, brukar gå vidare till andra visningen. 
    För att få komma till andra visningen behöver de bli godkända på röntgen och semin. Vid den obligatoriska veterinärundersökningen görs dopingkontroll, blodgruppsundersökning, spermaundersökning och en omfattande röntgenundersökning. 
    Sedan 2014 görs även en DNA test för dvärgväxt och vattenskalle på alla deltagande hingstar. 
  • Andra hingstvisningen
    Sker vid centrala hingstpremieringen i januari. Om hingsten blir uttagen vid hingstpremieringen går de vidare till ett ridprov som sker i Juni. 
  • Ridprov
    De bästa hingstarna går vidare till ett kortare bruksprov där de visas ridna.
    Detta ridprov har ersatt den tredje besiktningen som tidigare skedde i samband med den andra visningen.
    De hingstar som utför ett tillräckligt bra ridprov går vidare till det centrala bruksprovet.
  • Vid bruksprovet görs ytterligare exteriöra bedömningar, kontroll av rörelser, veterinär status, ridprov, 2 olika körprov, hanterbarhet och temperament mm. De allra bästa hingstarna blir sedan godkända för avel och får användas tidigas det år de fyller fyra.

Hela processen tar ungefär ett år. I slutändan är det bara enstaka procent av de hingstar som gick in i processen som kommer ur den som godkända stambokshingstar. 

De hingstar som slutligen blir godkända införs i stamboken och får betäcka i fyra år. Därefter görs en avkommebedömning, där de olika årgångarna bedöms. Om de inte lever upp till de avelsmål som ställs av KFPS, får hingsten inte fortsätta inom aveln. 

Hingstar som inte tas upp i stamboken, står kvar i fölboken (Vb veulenboek). 

Om de kastreras kan de visas för upptagande i valackstamboken (ruinenboek) och kan förklaras som stervallack om de har tillräckligt bra exteriör och rörelse. 

Det finns ett antal hingstar i Sverige som är avelsgodkända av den tyska stamboken FPZV. 
Dock måste man komma ihåg att fölet får ett D-stambokspapper. 
Det är inte olagligt men inte önskvärt att använda sig av fölbokshingstar i avel. Dessa får ett biboks-stambokspapper. 

”Diagram 1: Registration procedures of the KFPS

Stallion → KFPS-studbook Appr. KFPS stallions affiliated Studbook*** Foal book with breeding licence Foal book/ Bb I/ Bb II
Mare↓        
KFPS-book KFPS-book KFPS-D/BbII*** Bb I Bb II
KFPS-D KFPS-book KFPS-D/ BbII*** Bb I Bb II
Bb I Bb I* Bb I/ BbII*** Bb I Bb II
Bb II** Bb I BbI**/ BbII*** Bb II/ BbI** Bb II

* After the use of 3 KFPS Studbook stallions in the last 4 consecutive generations of the dam´s
line, the offspring from a B-Book I mare will directly be registered in the KFPS main section.
** If a B-Book II dam is covered by a Foal Book stallion with breeding license: promotion to B-
Book I takes 2 generations. If a B-Book II dam is covered by a KFPS Studbook stallion, then
promotion to B-Book I takes place in 1 generation.
*** Or approved stallions of another EU certified affiliated studbook: grounds for approval by
(EU) affiliated studbook will be evaluated by the KFPS. If the criteria for approval fail to meet KFPS regulations, then the offspring will be entered in B-Book II.
Version 2019 (latest update  after  the meeting of the Member Council November, 22 2019)”

Semin

Är du osäker på vilken hingst du ska välja eller hur man använder de olika verktygen på KFPS hemsida kan du vända dig till avelskommitténför råd och hjälp. Medlemskap i både SFHF och KFPS behövs för att få tillgång till urvalsverktyg och fiktiva provbetäckningar. 

  • Seminering

All avel med KFPS hingstar sker med semin.
Naturlig betäckning förekommer inte.

  • Färsk semin – AI

Här samlas semin från en hingst som står på samma station som stoet, seminering sker sedan direkt.
Förkortningen AI används när artificiell insemination utförs på hingstens hemstation.

  • Transporterad färsk semin – TAI

Semin samlas och kyls på en avsändarstation och skickas kyld till en mottagarstation. Det är också en metod som passar de flesta hingstar. Förkortningen TAI används när artificiell insemination utförs med kyld transporterad sperma.
Ungefär tjugofyra timmar brukar man räkna från det att det skickas till det att det ska insemineras.

  • Fryst semin – FAI

Semin samlas och fryses och har därför mycket lång hållbarhet. Det är viktigt att stoet insemineras så nära ägglossningen som möjligt. Frysta spermier överlever inte lika länge som färska i äggledaren. Förkortningen FAI används när artificiell insemination utförs med fryst sperma.

Det sägs finnas hingstsemin som seminerats och resulterat i levande föl så sent som 20 år efter seminen samlats.

Att välja hingst

Vilken Hingst skall jag välja för betäckning?
När beslutet är taget att betäcka sitt sto uppstår flera frågor kring vilken hingst som är rätt match och vad som är viktigt att tänka på i sitt val. Det finns flera faktorer som bör tas i beaktning. Här får du tips på vad du bör tänka på.

KFPS Databas
KFPS har en databas med information om samtliga stambokförda frieserhästar och mycket kunskapsnyttigt om de godkända hingstarna. Funderar du på att betäcka ditt sto kan det vara en bra investering att bli medlem i även KFPS om du inte redan är det. Medlemskapet ger dig ett personligt inlogg i databasen där du enkelt hittar all information om din häst och kan till exempel matcha ditt sto med de godkända hingstarna för att kolla inavelsprocent samt risk för genetiska sjukdomar såsom dvärgväxt och vattenskalle.

Avelsmål
En funktionellt byggd brukshäst som har de friesiska rasegenskaperna, som är frisk och vital, har förmågan att prestera i sporten, har en pålitlig karaktär och god träningsförmåga.

Avelsmålet bygger på principen att målen som rör exteriör och användning aldrig får ske på bekostnad av djurskyddet.
1. Hälsa och vitalitet
2. Karaktär
3. Exteriör
4. Sportbegåvning

Källa: https://english.kfps.nl/Breeding/Breedinginformation/Breedinggoal.aspx 

Läs igenom avelsmålen för den Friesiska hästen för att skapa dig en uppfattning om hur moderstamboken ser på rasen idag och vilka avelsmålsättningar som finns. Oavsett vad du själv har för mål med din avel är det centralt att avla mot stambokens riktlinjer. Det är också viktigt att fundera på vad det är för häst du vill avla fram både psykiskt och fysiskt och lägga det som en av byggstenarna i ditt val av hingst.

Karaktären på ditt sto
Målsättningen med aveln borde vara att avkomman skall bli ”bättre” än originalet. Vilket betyder att det är väsentligt att du noga och kritiskt studerar ditt stos för- och nackdelar. Har stoet blivit visad på premiering som 3 åring eller senare så finns hennes ”linear score” dokumenterat, vilket innehåller 25 bedömningspunkter som betygssätts. När stoets svagheter och styrkor har identifierats- det kan till
exempel vara kort trav eller för lite man och svans etc, så kan man börja leta efter en hingst som har mycket av dessa egenskaper.
Fokusera på 2 eller 3 karaktärsdrag som du vill
förbättra hos ditt sto.

Stolinje och DNA
Ännu en fördel att vid planerad betäckning med inlogg till KFPS databas är att du då kan hitta information om ditt stos ”stolinje”. Du kan klicka runt på din hästs stamtavla och få mycket värdefull information om förfäders avkommor och nedärvda egenskaper såsom storlek, färg, vita markeringar och annat. Att DNA testa sitt sto mot genetiska sjukdomar rekommenderas av KFPS. Om sjukdomar som vattenskalle och dvärgväxt skall drabba fölet krävs att båda föräldrarna är bärare av genen. Det finns godkända hingstar som är bärare (samtliga testas) och den informationen finns på KFPS hemsida. Om du vet att ditt sto är bärare av en gen skall alltså hingstar som är bärare väljas bort för att eliminera sjukdomsrisk.
Läs mer om DNA-testet på sidan Avelsinformation för frieserhästar

Potentiella hingstar
Går du igenom ovan steg har du kommit en bra bit på väg att kunna göra ett väl genomtänkt val av hingst till ditt sto. Ett annat hjälpfullt dokument att använda sig av som du hittar med inlogg till KFPS databas är ”stallion information” katalogen. Där kan du hitta information såsom linear score, släktskap och bärare av sjukdomsgen, sport resultat, betäckningsstatistik och kvalitet på avkommor.

Breeding values
Betyder ”Avelsvärden” och är det som hästen nedärver till sina avkommor. Samtliga
godkända hingstar har en lista med breeding values innehållande de 25 linear scorebedömningspunkterna samt 5 betygsatta karaktärsdrag, ibland finns även bedömning på ”sportförmåga” med.
Pålitlighetsgraden varierar kraftigt i breeding values och beskrivs i

procentenheter. Det är flera faktorer som spelar in i beräkningen, bland annat hur många avkommor hingsten har fått samt hur många av dessa som blivit visade på premiering.
Vill man vara på det ”säkra sidan” i sitt val rekommenderas att välja en hingst med minst 80% i pålitlighetsgrad när man kollar på dess breeding values.
I bedömningsskalan är 100 medeltal
med en räckvidd på 4 poäng åt vardera håll (96-104).
Vill du påverka specifika drag hos ditt
sto rekommenderas att hingsten har minst 105 poäng.

Inavel och släktskap
Två andra viktiga faktorer i valet av hingst är inavelsgrad samt släktskapet. Då KFPS är en stängd stambok är det av viktigt att hålla koll på dessa procent när du väljer hingst till ditt sto. Man avråder starkt från att ha mer än 5% i inavelsprocent i den tänkta matchen. Den andra saken att hålla koll på är släktskapet som en individ har till den totala Frieserhästpopulationen.
Ju fler ”släktingar” ditt sto har, desto högre släktskapsprocent. Om en hingst får mycket avkommor kommer även hans släktskap till populationen av förklarliga skäl öka.
KFPS föredrar en släktskapsprocent som ej överstiger 17,5%. Du kan snabbt och enkelt få koll på hur matchningen mellan hingstarna och ditt sto ser ut via databasen.

Övriga faktorer i valet av hingst
Om du planerar att beställa semin från en hingst utanför Sverige behöver du se över vilka hingstar som står på EU- godkända seminstationer.
Fryst semin är ett alternativ till färsk, båda har sina för och nackdelar men generellt föredrar veterinärerna att inseminera med färsk då resultatet oftast blir säkrare. Men med en kunnig och erfaren veterinär och station kan fryst vara ett alternativ.

Vid fler frågor och funderingar är du välkommen att höra av dig till Svenska
Frieserhästföreningens avelsråd på avel@sfhf.se
Lycka till med dina framtida betäckningar! 

Seminstationer

DNA-testade hingstar 2021

Tips: Istället för att bläddra igen hela tabellen kan du göra en sökning på hingstens namn i sökrutan.

HENGSTDWERGWATERHOOFD
Aan 416vrijvrij
Aarnold 471vrijvrij
Abel 344dragervrij
Alert 475vrijvrij
Alke 468vrijvrij
Alwin 469vrijvrij
Anders 451dragervrij
Andries 415vrijvrij
Anne 340vrijvrij
Anton 343dragervrij
Arent 515vrijvrij
Auwert 514vrijvrij
Bartele 472vrijdrager
Bastiaan 510vrijvrij
Beant 517vrijvrij
Beart 411vrijvrij
Bene 476vrijvrij
Bente 412vrijvrij
Bikkel 47vrijvrij
Boet 516dragervrij
Brend 413vrijvrij
Date 477vrijdrager
Dedmer 519vrijvrij
Djoerd 473vrijvrij
Doaitsen 420vrijvrij
Dries 421vrijvrij
Eibert 419dragervrij
Eise 489vrijdrager
Elias 494vrijvrij
Epke 474vrijvrij
Erryt 488vrijvrij
Fabe 348vrijvrij
Felle 422vrijdrager
Fetse 349vrijdrager
Foeke 520dragervrij
Fonger 478vrijvrij
Fridse 423vrijvrij
Fryso 518dragervrij
Gerben 479vrijvrij
Gjalt 426vrijvrij
Goffert 369vrijvrij
Haike 482vrijvrij
Haitse 425vrijvrij
Hedser 465dragervrij
Hessel 480vrijvrij
Hette 481vrijdrager
Jasper 366vrijvrij
Jehannes 484dragervrij
Jense 432dragervrij
Jerke 434 vrij dragervrijdrager
Jesse 435vrijvrij
Jisse 433vrijvrij
Jorn 430vrijvrij
Jouwe 485dragervrij
Julius 486vrijvrij
Jurre 495vrijdrager
Loadewyk 431vrijvrij
Ludse 305vrijvrij
Maeije 440vrijvrij
Maiko 373vrijvrij
Markus 491vrijdrager
Matthys 504vrijvrij
Maurits 437vrijdrager
Maurus 441vrijvrij
Mees 497vrijvrij
Meinse 439vrijvrij
Meinte 490vrijvrij
Menne 496vrijvrij
Mewes 438dragervrij
Michiel 442vrijvrij
Mintse 384vrijvrij
Monte 378vrijvrij
Nane 492vrijvrij
Nanning 374vrijvrij
Norbert 444vrijvrij
Olgert 445vrijvrij
Olrik 383vrijdrager
Omer 493vrijvrij
Onne 376vrijdrager
Pier 448dragervrij
Reinder 452dragervrij
Rik 396vrijdrager
Rindert 406vrijvrij
Rommert 498vrijvrij
Sake 449vrijvrij
Sape 381vrijvrij
Siert 499vrijvrij
Sipke 450vrijvrij
Sjouke 453vrijvrij
Stendert 447vrijvrij
Take 455vrijvrij
Teade 392vrijvrij
Teeuwis 389vrijvrij
Teun 505vrijvrij
Teunis 332vrijvrij
Thorben 466vrijvrij
Tiede 501vrijvrij
Tjaarda 483vrijvrij
Tjalbert 460vrijvrij
Tjalf 443vrijvrij
Tjebbe 500vrijvrij
Tonis 393vrijvrij
Tonjes 459dragervrij
Tsjalke 397vrijvrij
Tsjalle 454vrijvrij
Tsjerk 328vrijvrij
Tymen 503vrijvrij
Tymon 456vrijvrij
Ulbe 506dragervrij
Ulbert 390vrijdrager
Ulbrân 502vrijvrij
Uldrik 457vrijvrij
Uwe 458vrijvrij
Walt 487vrijvrij
Wander 352vrijvrij
Wander 512vrijvrij
Wardy 509vrijdrager
Wibout 511vrijvrij
Wierd 409dragervrij
Wikke 404dragervrij
Willem 508dragervrij
Wimer 461vrijvrij
Wobke 403vrijvrij
Wolfert 467vrijvrij
Wolter 513vrijvrij
Wybren 464vrijvrij
Wylster 463vrijvrij
Wytse 462dragerdrager
Yme 507vrijvrij

För dig som vill läsa mer

Hingstar till avel i Sverige

I Sverige finns flera av KFPS godkända stambokshingstar.

Samtliga står på hingstation Aftonmora friesians

Där finns hingstarna

  • Sipke 450
  • Tymon 456
  • Aarnold 471
  • Alke 468