Innehåll

Avelskommittéen

Vi, Svenska Frieserhästföreningen, har även en facebookgrupp som heter Svenska Frieserhästföreningens – avelsforum för diskussioner om avel och allt som hör till. Besök sidan här –
Svenska Frieserhästföreningens avelsforum

För alla avelsintresserade finns råd och tips att få av vår avelskommitté.
Skicka ett mail till avel@sfhf.se

Avelskommittén består av:

  • Alexandra De Wall
  • Susanne Skalin
  • Åsa Bergholtz
  • Britt-Marie Ekbergh

För den avelsintresserade finns en stor mängd information att ta del av på KFPS hemsida samt många fina redskap att använda sig av, som ett stöd i den omfattande process som det verkligen innebär, att välja en bra matchning till sitt sto eller hingst. Målsättningen är ju högt kvalitetstänk och att föra de bästa generna vidare, för att skapa de bästa förutsättningarna för den frisiska hästen och dess fortlevnad.
Det finns även mycket annan matnyttig information för den vetgirige att ta del utav, ett stycke historia, om organisationen, premieringsfakta och en agenda som uppdateras löpande, så sök Er gärna in på sidan och utforska vidare, om Ni inte har gjort det tidigare.

Avelsmål
En funktionellt byggd brukshäst som har de friesiska rasegenskaperna, som är frisk och vital, har förmågan att prestera i sporten, har en pålitlig karaktär och god träningsförmåga.

Avelsmålet bygger på principen att målen som rör exteriör och användning aldrig får ske på bekostnad av djurskyddet.
1. Hälsa och vitalitet
2. Karaktär
3. Exteriör
4. Sportbegåvning

Källa: https://english.kfps.nl/Breeding/Breedinginformation/Breedinggoal.aspx 

Läs igenom avelsmålen för den Friesiska hästen för att skapa dig en uppfattning om hur moderstamboken ser på rasen idag och vilka avelsmålsättningar som finns. Oavsett vad du själv har för mål med din avel är det centralt att avla mot stambokens riktlinjer. Det är också viktigt att fundera på vad det är för häst du vill avla fram både psykiskt och fysiskt och lägga det som en av byggstenarna i ditt val av hingst.

Behöver man då vara medlem i KFPS för att nå denna information?
Mycket information finns fritt att ta del av på hemsidan, men för att nå mer specifik information om hingstar, ston och föl i stamboken, krävs medlemskap. Likaså för att på ett smidigt sätt kunna administrera sina egna hästar och för att kunna använda sig av linjär scoring och andra bra redskap i avelsarbetet, krävs medlemskap.

Det finns en engelsk version av den holländska webbsidan som är mycket bra att använda sig utav, men man ska ha i åtanke att den inte följer den holländska sidan till hundra procent, vilket innebär att ibland kan man sakna information som finns på själva huvudsidan.

På länkarna nedan finner ni nyttig information om avel i allmänhet.

Inför betäckning

Först och främst gäller det att ställa sig frågan – är mitt sto lämpat för avel?
Vissa individer är inte lämpliga att avla på, på grund av fysiska eller psykiska hinder, eller om de saknar positiva kvaliteter som bör föras vidare genom avelsarbete. Fundera på om stoet har något att bidra med och ta gärna hjälp av rutinerade uppfödare.

Att tänka på vid val av hingst
Det svåraste valet för de som vill satsa på avel, är oftast hingstvalet. Här gäller det att ställa en rad frågor till sig själv:

Vad vill jag producera, vad är mitt avelsmål – avlar jag bara för egen skull och vill ha en egen häst att rida på hemma? Då har egentligen alla godkända hingstar tillräckliga kvalitéer, och man får istället titta på ridbarhet, temperament, som ska passa stoet och min egen kunskapsnivå.

Vill jag istället ta fram en sporthäst och tävlingsindivid, då måste jag först ställa mig frågan

  • är mitt sto rätt sto att avla på? Vad har hon för härstamning, kvalitéer, egna meriter och tävlingsresultat?
  • Om man vill ha de bästa förutsättningarna för att skapa en framgångsrik tävlingshäst, gäller det att titta på vad stoet själv är avlat på och sedan hålla sig till dessa egenskaper.

Om ett sto är bra på något, välj då en hingst som är ännu bättre på det. Se till stoets svagheter och använd inte en hingst som är dålig på samma sak – man vill inte förstärka en dålig egenskap.

För attta reda på mer titta gärna på How do I make the right choice of a stallion?

Hur förbereder jag stoet
Ditt sto skall vara i gott hull inför betäckningssäsongen, det finns undersökningar som visar att ston som är från normalhull till överhull har en betydligt högre dräktighet per brunst än de ston som var tunna när de kom till betäckningsstationen. Det finns också ett samband mellan tidpunkten för ovulation (ägglossning) och stoets fettlager. Det enklaste sättet att avgöra om din häst är i gott hull är att känna med handen längs revbenen, de skall kännas efter ett lätt tryck med handen och inte vara synliga.

Stoets brunster
De flesta betäckningsstationer vill att du kommer till stationen när ditt sto är visar brunst. Brunstens längd kan variera från sto till sto, men genomsnittlig längd på en normal brunst är ca 6-7 dagar. Mellan varje brunst går det sedan ca 14 dagar av en period då stoet inte visar brunst. Ett kortare intervall kan tyda på en infektion.

Det är inte alla ston som visar tydlig brunst om hon inte stimuleras eller ”teasas” av en hingst. Andra ston visar tydlig brunst för andra hästar än hingstar.

Normala brunstbeteenden är att stoet lyfter på svansen eller lägger svansen åt sidan och kissar eller blinkar med slidväggarna när hon träffar andra hästar. Hon vänder baken mot hingsten/hästen och ställer upp sig. Det kan vara klokt att i god tid lära sig sitt stos brunstbeteende och hur länge just hon är brunstig.

Du kan själv titta i slidan på stoet om du är osäker på om hon är brunstig. Under brunst förändras färgen i slidan från blekrosa till laxrosa och genom brunstslemmet blir också slidan mycket glatt.

Redan när stoet kommer i den första vårbrunsten är det dags att börja anteckna datum när brunsten börjar och slutar. På så sätt skaffar du dig en bild av hur ditt stos brunster ser ut och kan i god tid planera resan till hingststationen.

Frieserston har ibland en något längre brunst period än andra raser och få något större ägg. Det kan vara bra att ha en dialog med betäckningsstationen om detta om de inte har erfarenhet av frieserston sedan tidigare. Läs själv och överlämna gärna denna folder om friserstons fertilitet till din semin-veterinär.

 Fertility Folder

När ska man betäcka?
Brunsten på ditt sto kan börja visa sig tidigt, redan i februari eller mars. Dessa brunster leder inte alltid till ägglossning. De bästa brunsterna för betäckning brukar vara är under perioden april till juli. Det är lämpligt att försöka få sitt sto till betäckning under den perioden, gärna redan i april om stoet tidigare haft problem att bli dräktig.

Inför betäckningen
Ska ditt sto släppas in i en ny flock på betäckningsstationen är det lämpligt att du tar av ev bakskor. Annars finns det risk för skador på andra avelsston

Stoets pass ska tas med till betäckningsstationen. Det underlättar för stationens administration. Skriv gärna några rader om ditt sto har svårigheter med vissa situationer som kan uppstå på en station, t ex stå i undersökningsspilta, bindas fast, dricka ur vattenkopp eller liknande. Lämna även med information om hennes foderstat.

Ta med vaccinationsintyg samt uppgift om preparat och tidpunkt för senaste avmaskning.

Det är lämpligt att ditt sto är försäkrat.

Kontrollera villkor och avtal med betäckningsstationen noga innan du lämnar över ansvaret för ditt sto. Många stuterier har en hemsida där de presenterar sig själva och sin verksamhet, be om referenser om du känner dig osäker.

När ska jag åka till betäckningsstationen?
Den bästa perioden att transportera sitt sto till betäckningsstationen är när stoet skall gå in i brunst eller är brunstigt. När stoet väl är brunstigt är det inte lika lätt att stressen under transport och miljöbyte påverkar stoets brunstcykel. Om stoet transporteras till stationen mellan brunster kan hon lätt hoppa över en brunst och därför är det bra att veta hur många dagar det är mellan stoets brunster.

Vad händer på betäckningsstationen?
När du kommer med ditt sto till betäckningsstationen tas hon ofta omhand av stationens personal. Hon undersöks med ultraljud, om hon skall semineras, av veterinär som kontrollerar när det är dags för seminering.

Det vanligaste är att betäckningsstationen beställer seminen från hingsthållaren. Kommunicera med din betäckningsstation om vad som gäller för den hingst du valt.

Kostnader
Du betalar en språngavgift för hingsten. Dessa avgifter ifrån olika hingstar och utöver dessa tillkommer avgifter för transport av semin. Betalas via KFPS

Betäckningsstationen tar betalt för sina tjänster. Hos betäckningsstationen ska du betala;

– Stationsavgift

– Seminavgift – seminstationen ska skriftligen ange vad som ingår i den avgiften.

– Uppstallning – stall eller bete, kostnad och vad som ingår skall anges skriftligen.

– Övriga behandlingar – ditt sto kan behöva särskilda behandlingar såsom livmodersköljning, *caslickoperation eller medicinsk behandling.

Seminstationen är skyldig att informera dig om och ha ditt medgivande innan de ger övrig behandling.

Begär komplett prislista. Tag reda på om priserna är exklusive eller inklusive moms. Tag reda på betalningsvillkor. Begär alltid kvitto på det du betalar kontant.

 * Caslickoperation av ston förekommer framför allt på tävlingshästar inom trav- och galoppsporten samt på avelsston. Vissa ston har en anatomisk utformning av de yttre könsorganen och ett läge på bäckenbotten som gör att luft sugs in i slidan. Bakterier från avföringen följer lätt med in vilket kan leda till infektion och inflammation i slida och livmoder. Detta i sin tur orsakar fertilitetsproblem. Att luft sugs in i slidan vid rörelse anses också störande för tävlingshästar.

Att välja hingst

Är du osäker på vilken hingst du ska välja eller hur man använder de olika verktygen på KFPS hemsida kan du vända dig till avelskommitténför råd och hjälp. Medlemskap i både SFHF och KFPS behövs för att få tillgång till urvalsverktyg och fiktiva provbetäckningar. 

Läs mer om hingstar på Hingstinformation

Stostam och generation

I stamboken anges stostam (mareline) för varje häst. Numret på stostammen visar från vilken stolinje just den hästen kommer ifrån.
Då stamboken bildades fördes de ston in i stamboken som man trodde var en frieserhäst och det första stoet fick nummer 1 osv. 
Inom parentes efter siffran på stostammen anges vilken generation (generatie) hästen är. De flesta äldre stostammarna har i dagsläget runt 10-14 generationer sedan stamboken startade 1879.

Inavelsprocent och släktskap

Under början av 1900-talet var den Frisiska hästen på randen till utrotning. Endast ett fåtal hästar fanns kvar. Tack vare några entusiastiska uppfödare kunde rasen räddas. Den lilla avelsbasen innebar dock ett högt släktskap som vi ser i den Frisiska hästen än idag, även fler faktorer som till exempel matadoravel har spelat in.
KFPS jobbar aktivt med att sänka släktskapet i populationen och startade 1969 registrering av släktskap och inavelsgrad. Inavelsgraden eller Inavelskoefficienten visas i procent för fem och sex generationer (kfps hemsida). Släktskapet visas också i procent. 

Populationen av Frisiska Hästar har idag ett släktskap på mellan 15,5-20,5 procent med ett medel på 17,7% Ansvaret för en hållbar avel på den Frisiska Hästen ligger både på uppfödare och domare. Idag ses ett lågt släktskap som en kvalitet i hingstselektionen precis som sportprestationer.

  • Släktskapskoefficient – kinship percentage – verwantschap
    Denna siffra anger hästens släktskap med hela populationen. Ju lägre denna siffra är, desto mer kan en sådan individ bidra till variationen i blodslinjen. 
    Den genomsnittliga siffran för stambokhingstar ligger runt 17,8%.
    För inavelsberäkningen ingår alla kända generationer (alltså inte bara de första fem generationerna). Släktskapsprocenten påverkas av i vilken grad blodlinjerna matchar, eller avviker från populationen. När en hingst används oftare kommer släktskapsprocenten att öka. Släktskapsprocenten är en av de egenskaper som beaktas vid unghingstvalet, i syfte att begränsa inavelsökningen. 
  •  Inavelskoefficient – inbreed – inteelt
    anger hur stor del av avkommans gener som blivit dubblerade genom föräldrarnas släktskap, räknat över ett visst antal generationer. Det är viktigt att inavelsgraden hålls på en så låg nivå som möjligt. Denna siffra anger hur mycket två individer är släkt med varandra.
    Då du gör en hingstmatchning med ditt sto får du fram 
    två siffror, en för 5 generationer tillbaka i tiden och en för 6 generationer. De hingstar som i generationer tillbaka är fetmarkerade är de gemensamma hingstarna som stoet och hingsten har i sin stamtavla.
    Sedan 2014 har inavelskoefficienten beräknats inte bara inom de vanliga fem generationerna, utan även inom sex generationer. 
    KFPS rekommenderar att man håller sig under 5 %:s inavel inom 6 generationer.

För att undvika tät släktskapsavel kan uppfödare idag lätt beräkna ett fiktivt föls inavelsgrad genom en provbetäckning på kfps.nl (endast medlemmar)

Varför är inavel dåligt?

Inavel leder till ökning av djur som är homozygoter i sin kromosomuppsättning i förhållande till de som är heterozygoter. Djuren inom inavlade linjer blir mer homogena än icke-inavlade individer och kan avelsvärderas med högre säkerhet. Men nackdelarna med inavel är många och allvarliga.
Inaveln orsakar slumpmässig förlust av genetiska anlag.
Minskad genetisk variation inom inavlade linjer begränsar selektionsutrymmet och resulterar i minskat avelsframsteg på sikt.

DNA-test

Alla registrerade frisiska hästar kan DNA -testas för om de är bärare av dvärgen, Chestnut eller genen som ger vattenskalle. Det rekommenderas att alla djur som används i avel DNA-testas för att undvika en kombination som medför risken för ett defekt föl. Alla godkända KFPS-hingstar DNA testas, och resultatet av detta finns i KFPS databas, så att det visas när man använder KFPS verktyg vid valet av hingstar. I hingstens godkännanderapport står det också om det är bärare eller inte.

Från 2018 testas alla som blir bedömda STER eller bättre, men det rekommenderas att alla ston som ska användas i avel testas.

Dvärgen och vattenskalle är båda recessiva gener. Det betyder att det krävs att både hingsten och stoet är bärare av genen för att det ska finnas en risk för att fölet ska drabbas. Om stoet inte är bärare kan du använda alla hingstar, inklusive de som är bärare. Om hon är bärare av en av generna ska du välja en hingst som är fri-testad.
Det är önskvärt att samtliga ston också testas för att kunna se spridningen i populationen.

Hårprov skickas till KFPS. DNA -testet utförs på ett laboratorium i Nederländerna via KFPS. 
För att testa ditt sto gå in på fliken ”ledenservice” och ”DNA-test aanvragen” och klicka på den häst du vill testa.
Följ sedan anvisningarna. OBSERVERA! att det endast fungerar via den Holländska versionen.
Logga in och klicka på ”mijn kfps” .
Efter betalning får du resultatet av DNA -testet. Adressen till KFPS finns längre ner på sidan. 

För att skicka in ett DNA -test måste du vara ägare till den aktuella hästen.

Semin

Är du osäker på vilken hingst du ska välja eller hur man använder de olika verktygen på KFPS hemsida kan du vända dig till avelskommitténför råd och hjälp. Medlemskap i både SFHF och KFPS behövs för att få tillgång till urvalsverktyg och fiktiva provbetäckningar. 

  • Seminering

All avel med KFPS hingstar sker med semin.
Naturlig betäckning förekommer inte.

  • Färsk semin – AI

Här samlas semin från en hingst som står på samma station som stoet, seminering sker sedan direkt.
Förkortningen AI används när artificiell insemination utförs på hingstens hemstation.

  • Transporterad färsk semin – TAI

Semin samlas och kyls på en avsändarstation och skickas kyld till en mottagarstation. Det är också en metod som passar de flesta hingstar. Förkortningen TAI används när artificiell insemination utförs med kyld transporterad sperma.
Ungefär tjugofyra timmar brukar man räkna från det att det skickas till det att det ska insemineras.

  • Fryst semin – FAI

Semin samlas och fryses och har därför mycket lång hållbarhet. Det är viktigt att stoet insemineras så nära ägglossningen som möjligt. Frysta spermier överlever inte lika länge som färska i äggledaren. Förkortningen FAI används när artificiell insemination utförs med fryst sperma.

Det finns exempel på hingstsemin som seminerats och resulterat i levande föl så sent som 20 år efter seminen samlats

 

DNA-tester 

Alla registrerade frisiska hästar kan DNA -testas för om de är bärare av dvärgen, Chestnut eller genen som ger vattenskalle. Det rekommenderas att alla djur som används i avel DNA-testas för att undvika en kombination som medför risken för ett defekt föl. Alla godkända KFPS-hingstar DNA testas, och resultatet av detta finns i KFPS databas, så att det visas när man använder KFPS verktyg vid valet av hingstar. I hingstens godkännanderapport står det också om det är bärare eller inte.

Från 2018 är alla ston som är utvalda STER eller bättre DNA-testade, men det rekommenderas att alla ston som ska användas i avel testas.

Dvärgen och vattenskalle är båda recessiva gener. Det betyder att det krävs att både hingsten och stoet är bärare av genen för att det ska finnas en risk att för att fölet ska drabbas. Därför är det viktigt att testa ditt sto. Om stoet inte är bärare kan du använda alla hingstar, inklusive de som är bärare. Om hon är bärare av en av generna bör du välja en hingst som är fri-testad.

För att ta reda på om ditt sto är bärare, skicka hårprover till KFPS. DNA -testet utförs på ett laboratorium i Nederländerna via KFPS. 

Om du är medlem i KFPS skickar du in hårproven tillsammans med DNA -formuläret så får du en faktura som du hittar i MY KFPS. När detta är betalt får du resultatet av DNA -testet. Adressen till KFPS finns längre ner på sidan. Om du inte är medlem i KFPS kan du bli det här: KLICKA HÄR FÖR ATT BLI MEDLEM

För att skicka in ett DNA -test måste du vara ägare till den aktuella hästen.

 

Att tänka på inför fölningen

 –Komplement i foderstaten som magnesium och selen är bra under dräktigheten.

– Du bör inte flytta ditt sto under den sista månaden före fölning.

– Du får inte transportera ett dräktigt sto mindre än 35 dygn före den beräknade fölningen eller tidigare än 7 dygn efter fölningen.

– Ordna övervakningen av ditt sto så att hon störs så lite som möjligt. Det vanligaste är att fölningen sker på efternatten när allt är lugnt.

– Förvarna gärna din veterinär om när fölningen ska ske så att du snabbt kan få hjälp om något skulle gå fel. En normal fölning är oftast över på 10 – 30 minuter.

– Om möjligt ordna i god tid med betesgång för sto och föl tillsammans med andra ston med föl. Fölungar som leker med varandra bygger upp sin kropp på ett naturligt sätt.

– Tänk på att ditt Frieserföl skall registrera inom 14 dagar på kfps, chipmärkas och DNA-typas innan fölet kan registreras och få sitt pass. Gör detta i god tid! 

  • Föl- och ammajouren

Ibland är olyckan framme och ett sto eller föl överlever inte förlossningen eller tiden strax efter. För att hjälpa Sveriges uppfödare har ASVT (Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen), SWB (Swedish Warmblood Association), SH (Svenska Hästavelsförbundet) och SFAF (Svenska Fullblodsavelsföreningen) startat en gemensam föl- och ammajour.

Henrik Hult är den person som har jourtelefon 0733 – 14 13 16, det går också att kontakta honom via email henrik@asvt.se

Mer att läsa om föl- och ammajouren och om Henrik Hult hittar du på  ASVT:s hemsid

Fölregistrering

Kräver medlemskap i SFHF & KFPS.
Tänk på att du måste stå som ägare på stoet för att kunna registrera fölet.

Registrera att fölet är fött och dess namn inom 14 dagar, bör ske direkt efter födslen, på KFPS websida med din personliga inloggning.
Om du genomför registreringen i tid så står KFPS för DNA-provet.
Det finns 3-4 bokstäver namnet får börja på. Bokstäverna varierar ifrån år till år.

2022 ska fölets namn börja med T, U eller V.
Det är inte möjligt att registrera med annan begynnelsebokstav!
Det är heller inte möjligt att byta namn på din häst när den väl är registrerad.

  • Gå in under My KFPS, Administration, Foal Registration.
  • Birth Certificate
    När fölet är registrerat finns ett ”birth certificate” att skriva ut under My KFPS, Administration, Download birthcertificate. Detta ska fyllas i och skickas in tillsammans med chipintyget och tagelprov för att få ett pass till fölet.
    Birth certifikate finns förberett på ditt sto sedan betäckningen, registreras av hingsthållaren till kfps.
  • VVR- tillfälligt register
    Fölet registreras först i VVR som är ett tillfälligt register innan fölet är chippat
  • Chipmärkning och tagelprov
    Passet skall göras innan fölet är sex månader. Chipintyg och tagelprov skickas in till KFPS tillsammans med ”birthcertificate”
    Beskrivning behövs sedan 2021 endast om fölet har tecken. Är fölet helt svart krävs inte längre någon beskrivning som visar virvlar.
    Var ute i god tid så du inte får problem att få ut pass och stamtavla.
  • VB- fölboken
    När ”birthcertificate”, chipintyg och tagel kommit in till KFPS så registreras fölet i VB som är fölboken.

Kan man inte sända dokumentet digitalt ta kontakt med KFPS.

Har du inte ditt medlemsnummer maila kontakt@sfhf.se för att få det eller logga in på ditt konto hos My Club (medlemsregistret). Du kan även se ditt medlemsnummer på din hästs stamtavla om du genomfört ägarbytet.

Skickas till:
KFPS
Postbus 624
9200 AP Drachten,
Nederland

Checklista efter fölning

Denna lista förutsätter att du är medlem i SFHF+KFPS samt att du står som ägare på stoet.

  • Försäkring
    Ring och försäkra in fölet med en gång det har fötts.
  • Fölregistrering via MY KFPS
    Fölet registreras i VVR som är ett tillfälligt register innan fölet är chippat.
  • Chipmärkning och tagelprov
    Passet skall göras innan fölet är sex månader.
  • Chipintyg och tagelprov skickas in till KFPS tillsammans med ”birthcertificate”
    Var ute i god tid så du inte får problem att få ut pass och stamtavla.
  • Vaccinationer och avmaskning
    Rådfråga din veterinär om avmaskning och vaccinationer.
    En tumregel kan vara runt sex månaders ålder för den första vaccinationen.

 

Försäkring för foster och föl

Du kan få ersättning för:

  • Bevisad kastning
  • Dödfött föl
  • Uteblivet foster efter bevisad dräktighet*
  • Föl som dör eller måste avlivas inom 30 dagar efter födseln
  • Ersättning om stoet dör innan fölets 30 första levnadsdagar

* För att få ersättning för uteblivet foster (resorbering) måste stoet vara bevisat dräktig genom en dräktighetsundersökning som inte får vara gjord tidigare än den dagen försäkringen tecknades.

Agria Foster & Föl är en specialförsäkringen för dig som ska ha föl. Vi har tagit fram en paketlösning för att ge trygghet till både foster och föl. Försäkringen kan tecknas från 40:e dräktighetsdygnet fram till och med 30 dagar före beräknad fölning.

I försäkringen ingår dessutom en veterinärvårdsförsäkring under de första 30 levnadsdagarna motsvarande Agria ridhäst liv och användbarhet. Försäkringen ersätter kostnader för att behandla fölet upp till 120 000 kronor.

Stoets egen försäkring behöver alltså inte användas om fölet behöver veterinärbehandling de första 30 levnadsdagarna, och därmed finns hela stoets försäkring kvar om stoet skadar sig.

Om du tecknar en enskild försäkring för ditt föl inom 30 dagar från fölets födsel, blir den karensfri i samma omfattning som försäkringsskyddet i  Agria Foster & Föl

Agria Foster & Föl kan tecknas för ston som vid betäckningstillfället är mellan 3 och 22 år.

Ersättningsnivå och självrisk
Försäkringen täcker veterinärvårdskostnader upp till 120 000 kronor och har en fast självrisk på 3500 kr samt en rörlig självrisk på 20 procent.

Som medlem i SFHF har du 5% rabatt på din hästförsäkring hos Agria.

Agria